Taggad: Riksbanken

Slutsålt på guldet ur Riksbankens guldreserv

Ads from Google

Riksbanken har fattat beslut om att sluta sälja av sitt guld. År 2004 beslutade man att avyttra en tredjedel av guldet ur sin guldreserv. Men det visade sig vara ett dyrt beslut – sedan dess har nämligen guldpriset nästintill fyrfaldigats.

Ville ha bättre riskspridning

Det var 2004 som Riksbanken ansåg att de hade en för stor andel guldreserv i förhållande till valutareserven. Man ville ha en bättre balans för att få en bättre riskspridning. Därför beslutade man att börja sälja av en tredjedel av sitt guld ur guldreserven. Försäljningen gav 10,7 miljarder under åren 2004 till 2009 och dessa pengar återinvesterades i värdepapper i utländsk valuta.

Ingen lönsam historia

Men om man istället hade behållit guldet hade värdet på de 60 ton guld som Riksbanken sålt mellan 2004 och 2009 uppgått till närmare 22,5 miljarder kronor. Att sälja av guldet var därför ingen lönsam historia med facit i hand. Sedan 2004 har priset på guld stigit nästan fyra gånger om, från 439 dollar per uns till strax under 1 600 dollar per uns.

Riksbanken ändå nöjda med försäljningen

Nu har Riksbanken fattat ett nytt beslut om att inte röra sin guldreserv. De menar dock att de ändå lyckats med sitt syfte med försäljningen, nämligen att minska risken i guld- och valutareserven. Guldreservens främsta användningsområde är först och främst för att vid behov försvara värdet på den svenska kronan och ge nödkrediter till banker som får problem, inte att tjäna pengar åt staten.

 

Bitcoin med samma fördelar som guld

Ads from Google

bitcoin

Taxichauffören Mats Mood, 39 år, tagit betalt i de flesta valutor de senaste fem åren. Men i våras bestämde han sig för att utöka ytterligare med en valuta. Nu kan hans kunder även betala resorna i den digitala valutan bitcoin. ”Det tar bara några sekunder så är transaktionen genomförd”, säger Mats.

En skylt som säger ”Bitcoins accepted here” står det bredvid den övriga prisinformationen på ena sidan av Mats taxibil.

Det är många som har blivit positivt överraskade över att jag accepterar bitcoin. Många verkar känna till valutan och undrar hur det fungerar, men de som frågar har ofta inte bitcoins själva, säger han till DN och berättar att hittills är det ingen kund som har betalat i valutan som bygger på digitala transaktioner fri från en central utgivare, såsom Riksbanken är för den svenska kronan.

För att betala resan så behöver kunden en App i sin telefon såsom Blockchain eller Bitcoinwallet, som Mats använder.

I april rasade kursen för bitcoins, då började den svenska Riksbanken följa utvecklingen för valutan. Eftersom bitcoins används i en begränsad i dagsläget ser det inte ut som att svenska kronan kommer konkurrenssättas som betalningsmedel inom den närmaste framtiden. Dock säger Riksbanken att det råder viss risk att använda bitcoins då det ej finns en centralt ansvarig enhet.

1383488758_payment_method_bitcoinMen trots att valutan kräver en viss typ av mjukvara på datorn eller i mobilen kan du ta med dig valutan var som helst, du kan förvara den var som helst.

Bitcoins har samma fördelar som guld, den är beständig, det finns bara ett visst antal och den går inte att förfalska. Samtidigt finns samma anonymitet som med kontanter. Det känns som att man har fått med det bästa från alla världar och slängt ihop det i en valuta, säger han.

Styrkan i valutan är även dess svaghet. Eftersom den är semi-anonym så används den exempelvis för att köpa knark via Internet samt att brottslingar försöker stjäla den från andra.

Men för hängivna bitcoinentusiaster som Mats Mood handlar det om en frihet och tanken på att sätta upp egna spelregler för sin pengahanteringen utan inblandning av staten.

Mats säger även till DN:

Med bitcoins har du makten över dina egna medel. Jag ser bitcoins som en räddning ur det monetära svenska systemet med Riksbanken i spetsen och en massa andra ”härliga” banker i centrum som beviljar en oändlig kredit.

Sveriges guldreserv är gömd här

Ads from Google

guldreserv sverige

Dagens Industri har lyckats att få reda på var Sveriges gigantiska guldreserv finns gömd. Totalt äger Riksbanken 125,7 ton guld som är gömt på följande ställen:

  • 48,8 procent (63,4 ton) Bank of England, London
  • 26,4 procent (33,2 ton) Bank of Canada, Ottawa
  • 12,0 procent (15,1 ton) Riksbanken, Stockholm
  • 10,5 procent (13,2 ton) Federal Reserve, New York
  • 2,2 procent (2,8 ton) Banque National Suisse, Bern

Som vi kan se ovan så är den mesta gulden hos Bank of England. Och det förklaras genom att den mesta av handeln med guld sker just i London.

Senast Riksbanken använde sig av guldreserven var under finanskrisen 2008-2009. Då växlade man in 50 ton guld till dollar som man sedan lånade ut till svenska banker.

Och anledningen till att det nu blir offentligt vart guldet lagras är en del av Riksbankens arbete att försöka bli mer transparenta berättar Sophie Degenne på Riksbankens kapitalförvaltning.

Guldet rasar med guldfebern

Ads from Google

I april var guldet nära att passera 1000 dollar per uns. Men har verkligen guldet i sig blivit mer värt, eller är det bara dollarn som har försvagats? Förhållandet mellan inflation, aktiemarknaderna och guldpriset är trassligt och det är svårt att veta vad som påverkar vad.

Guld säker investering?

Investerare som oroar sig för att inflationen ska öka brukar se guld som en säkrare investering än valutor. Anledningen till detta är att det bara finns en viss mängd guld, medan valutor kan produceras nya hela tiden. Guldet spelar en nyckelroll framförallt vid stora börskriser. Guld är ett bättre alternativ än aktier när börserna faller och dessutom kan det vara en säkerhet vid extrema krissituationer.

Skeptisk till guld

Den svenska Riksbanken är dock skeptiska till guld på lång sikt. Riksbanken har därför också valt att minska sitt guldinnehav, precis som många andra centralbanker, och anledningen till det är att guld är en relativt riskfylld tillgång med stora prisvariationer. Dessutom har guld historiskt sett visat sig ge en förhållandevis låg avkastning.

Tydliga samband

Flera ekonomiska studier har visat att det finns ett klart samband mellan guldpriset och inflationen mätt i dollar. Räknar man i svenska kronor är sambandet dock inte lika tydligt. Snarare tyder observationer på det omvända förhållandet. Ett något svagare omvänt samband finns också mellan guldpriset och de amerikanska aktiemarknaderna, alltså att guldpriset går upp när börsen går ned och tvärtom. På kort sikt, ett par månader, kan man inte se något samband, men på längre sikt, fem år, är sambandet tydligt. Detta strider mot den utveckling som skett de senaste åren, då både guld och aktier ökat kraftigt i värde. Troligen beror detta på att välståndet snabbt har ökat i de delar av världen där investering av guld är vanligt, som i Indien och Mellanöstern.

Källa:

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/gyllene-tider-for-guldinvestering_7092459.svd