Analys av guldpriset v22

Priset på guld föll 1,9 procent under veckan. För första gången på länge ser vi ett betydande utflöde ur fysiska guld ETF: er. Samtidigt kan nämnas att under samma period som guldpriset sjunkit 20 procent sedan toppen 2011 har innehaven i världens största ETF, SPDR, stigit med tre procent.

Efterfrågan på guldsmycken i Indien förväntas sjunka för tredje kvartalet i rad efter att rupien försvagats till rekordlåg nivå mot dollarn.

Greklands f.d. premiärminister Papademos sa i veckan att det finns en betydande risk för att landet kommer att lämna euro-samarbetet. EU:s ledare blir allt mer medvetna om att försöken att rädda kvar Grekland i euron håller på att misslyckas. Helst ser man att Grekland behåller euron, så den politiska viljan finns, men fortsatt stöd förutsätter att Grekland följer överenskommelser om budgetmål. Allt görs nu för att få de grekiska väljarna att förstå att de i valet den 17 juni i praktiken kommer att rösta om euromedlemskapet snarare än om fortsatta åtstramningar. Guldet har alltså fortsatt stöd av Eurozon stress.

Skolbokens gamla ”sanningen ”ökad finansiell oro – guldpriset stiger”, ter sig alltmer avlägsen. Den starkare dollarn har också bidragit till prisfallet i guld. Euron har letat sig ned mot den svagaste nivån mot dollarn sedan sommaren 2010.

Teknisk analys: Som tidigare gäller att så länge inte vågens botten, 1521, bryts ligger vi i
startblocken för nästa uppgångsfas. Givet närheten till huvudstödet krävs en noggrannare
bevakning. Dessutom anser vi att nuvarande läge är ett intressant köptillfälle för den mer
spekulativt lagde. Ett köp på nuvarande nivå med en stopp loss under 1521 ger också en
angenäm chans/riskprofil, om man är positiv till guldet dvs.

Centralbankerna bunkrar guld igen

Redan i augusti 1971 klippte USA bandet mellan guld och världens valutor. Men nu köper centralbanker runt om i världen återigen guld i stadig takt.

Från fysiskt guld till cyberpengar

Den 15 augusti 1971 deklarerade USA:s dåvarande president Richard Nixon att USA inte längre tänkte växla in en dollar mot guld till priset 35 dollar per uns. Ända sedan dess har man i världen levt med pappersvalutor istället för, som tidigare, fysiska guldreserver. Alla de enorma guldreserver som låg i bankvalv hos världens centralbanker spelade ut sin roll i början av 1970-talet och ända fram till 2008 har också centralbankerna sålt av sina guldreserver.

Intresset för guld ökar

Men nu sker en förändring. I och med finanskrisen 2008 började centralbanker som Federal Reserve och Europeiska Centralbanken att trycka pengar i enorm omfattning för att försöka stoppa krisen. Detta var starten för att andra centralbanker runt om i världen återigen skulle börja köpa guld. Sedan 2009 har nu de sammanlagda köpen av guld för första gången på många år varit större än de sammanlagda försäljningarna. Intresset för guld ökar för varje år som går och nu, 2012, är köpsuget bland världens centralbanker det högsta sedan mitten av 1960-talet.

Misstro mot pappersvalutor

Anledningen till att centralbankerna återigen börjar köpa på sig guld är troligen för att man misstror de stora pappersvalutorna euro och dollar. I och med höjd inflation förlorar papperspengar i värde, men fysiskt guld har ett bestående värde och det är det som centralbankerna vill åt i och med de mer osäkra finansiella tider som råder. Rysslands centralbank har varit den största köparen de senaste åren och därefter kommer Kina respektive Indien.

HSBC skriver ner prognosen på guld

Den brittiska banken HSBC som tidigare haft en av de mest aggressiva prognoserna om guldprisets utveckling har blivit mer pessimistiska och sänker prognoserna för 2013.

HSBC

HSBC antog att guldpriset skulle nå 2000 dollar under andra halvåret 2012 men prognosen visade sig vara för optimistisk. Prognosen för 2013 låg tidigare på 1 850 dollar per uns men nu spår istället HSBC ett guldpris på 1 760 dollar per uns. Banken räknar dock med att priset kommer att variera kraftigt i spannet 1 575 och 1 950 dollar per uns.

Men även om prognosen skrivs ner så väntar man sig ändå en ökning av guldpriset som i dag ligger på 1 682 dollar per uns. Bland annat med stöd av en återhämtning i efterfrågan på guld i Indien som är en av världens viktigaste guldmarknader.

För 2014 spår banken dock ett guldpris på 1 775 medan priset 2015 väntas vara 1 675 dollar per uns. På lång sikt tror banken på ett guldpris på 1 500 dollar.

Guldet rasar med guldfebern

I april var guldet nära att passera 1000 dollar per uns. Men har verkligen guldet i sig blivit mer värt, eller är det bara dollarn som har försvagats? Förhållandet mellan inflation, aktiemarknaderna och guldpriset är trassligt och det är svårt att veta vad som påverkar vad.

Guld säker investering?

Investerare som oroar sig för att inflationen ska öka brukar se guld som en säkrare investering än valutor. Anledningen till detta är att det bara finns en viss mängd guld, medan valutor kan produceras nya hela tiden. Guldet spelar en nyckelroll framförallt vid stora börskriser. Guld är ett bättre alternativ än aktier när börserna faller och dessutom kan det vara en säkerhet vid extrema krissituationer.

Skeptisk till guld

Den svenska Riksbanken är dock skeptiska till guld på lång sikt. Riksbanken har därför också valt att minska sitt guldinnehav, precis som många andra centralbanker, och anledningen till det är att guld är en relativt riskfylld tillgång med stora prisvariationer. Dessutom har guld historiskt sett visat sig ge en förhållandevis låg avkastning.

Tydliga samband

Flera ekonomiska studier har visat att det finns ett klart samband mellan guldpriset och inflationen mätt i dollar. Räknar man i svenska kronor är sambandet dock inte lika tydligt. Snarare tyder observationer på det omvända förhållandet. Ett något svagare omvänt samband finns också mellan guldpriset och de amerikanska aktiemarknaderna, alltså att guldpriset går upp när börsen går ned och tvärtom. På kort sikt, ett par månader, kan man inte se något samband, men på längre sikt, fem år, är sambandet tydligt. Detta strider mot den utveckling som skett de senaste åren, då både guld och aktier ökat kraftigt i värde. Troligen beror detta på att välståndet snabbt har ökat i de delar av världen där investering av guld är vanligt, som i Indien och Mellanöstern.

Källa:

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/gyllene-tider-for-guldinvestering_7092459.svd