Sveriges guldreserv är gömd här

guldreserv sverige

Dagens Industri har lyckats att få reda på var Sveriges gigantiska guldreserv finns gömd. Totalt äger Riksbanken 125,7 ton guld som är gömt på följande ställen:

  • 48,8 procent (63,4 ton) Bank of England, London
  • 26,4 procent (33,2 ton) Bank of Canada, Ottawa
  • 12,0 procent (15,1 ton) Riksbanken, Stockholm
  • 10,5 procent (13,2 ton) Federal Reserve, New York
  • 2,2 procent (2,8 ton) Banque National Suisse, Bern

Som vi kan se ovan så är den mesta gulden hos Bank of England. Och det förklaras genom att den mesta av handeln med guld sker just i London.

Senast Riksbanken använde sig av guldreserven var under finanskrisen 2008-2009. Då växlade man in 50 ton guld till dollar som man sedan lånade ut till svenska banker.

Och anledningen till att det nu blir offentligt vart guldet lagras är en del av Riksbankens arbete att försöka bli mer transparenta berättar Sophie Degenne på Riksbankens kapitalförvaltning.

Guldpriset sjunker

I tisdags så pekade basmetallerna på London Metal Exchange riktningen övervägande nedåt, när kopparns tremånaderstermin noterade en nedgång på 35 dollar, till 8.100 dollar per ton, medan zinkpriset handlades 4 dollar lägre på 2.080.

”Vissa investerare kan ha fått kalla fötter inför morgondagens tillkännagivande från Fed. Kopparpriset har stigit en del, och köparna avvaktar till dess att Fed har talat”, sa Bart Melek, ansvarig råvarustrateg för TD Securities, till Bloomberg News.

Federal Reserve (FED) inledde på tisdagen sitt tvådagarsmöte som mynnar ut i räntebesked samt efterföljande presskonferens med Fed-chefen Ben Bernanke på onsdagskvällen.

På ädelmetallmarknaden sjönk spotpriset på guld med 4,50 dollar till 1.708 dollar per uns, medan silverpriset noterades 0,34 dollar lägre till 32,92 dollar per uns.

Så högt kan guldpriset bli i framtiden

Guldpriset kan stiga med 36 procent till slutet av 2014, enligt flertalet ledande amerikanska analytiker. Uppåttrenden är stark och intakt då investerare letar efter en säker investering.

Bild på huvudkontoret för den amerikanska centralbanken FED

Analytiker i USA ser framför sig en kraftig uppgång i guldpriset fram mot slutet av 2014, skriver CNBC. Förväntningarna om ett guldprisrally beror på de stimulanser som den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, offentliggjorde förra veckan.

Guldpriset kan stiga till 2 400 dollar per ounce till slutet av 2014, enligt vad en analytiker på Bank of America sade på en kundträff igår. En analytiker på Morgan Stanley förutspår ett pris på 1 800 dollar per ounce nästa år.

På ädelmetallmarknaden noterade spotpriset på guld en uppgång på drygt 4 dollar till cirka 1.776 dollar per uns under onsdagen.

Då policyansvariga runt om i världen gör mer för att stimulera sina ekonomier, så kommer guldet att gynnas av investerare som letar efter en säker hamn. Uppåttrenden är intakt för guldet, sade Chen Junzhi på Haitong Futures till Bloomberg News.

Federal Reserves nya stimulanspaket är avgörande för att lyfta en oacceptabelt långsam förbättring i den ekonomiska tillväxten, sade William Dudley, Fed-chef i New York, i ett tal nyligen.

William Dudley sade även att han kommer att överväga huruvida det är lämpligt att fortsätta köpa obligationer med längre löptider vid slutet av året då Fed:s program att byta skuldpapper med kortare löptider mot de med längre löptider löper ut.

Besök även kopparpriset eller silverpriset.

Därför stiger guldpriset

Guldpriset har stigit till de högsta nivåerna på de senaste 7 månaderna. Bakomliggande orsak är den senaste tidens besked om nya stimulanser från världens tyngsta centralbanker Fed.

Guldpriset

Guld kostade i ondags 1.772 dollar per troy uns. Det är det högsta noterade priset sedan februari. Bara den senaste månaden har priset stigit 157 dollar eller 8,8 procent. På torsdagen föll priset tillbaka något men noteringen 1.759 dollar är fortfarande klar över de nivåer som gällt sedan i vintras.

Bakom denna höjning i guldpriset ligger den senaste tidens besked om penningpolitiska lättnader, bland annat i form av stödköp. Såväl ECB som Federal Reserve har annonserat nya åtgärder. Och strax efter, mellan onsdag och torsdag var det Bank of Japans tur att lansera utökade stödköp. Därmed har världens tre största centralbanker dragit i gång en ny stor våg stimulans.

Med centralbanker som låter sedelpressarna gå ökar risken för framtida inflation och då är guld en klassisk tillflyktsort.

”Guld får ett lyft av allt som är någon form av kvantitativa lättnader. Vid någon punkt kommer vi att få se vinsthemtagningar men uppåttrenden kommer att fortsätta”, säger Bernard Sin, ansvarig för valuta- och metallhandeln på guldhandlaren MKS Finance, till nyhetsbyrån Bloomberg.

Centralbankerna bunkrar guld igen

Redan i augusti 1971 klippte USA bandet mellan guld och världens valutor. Men nu köper centralbanker runt om i världen återigen guld i stadig takt.

Från fysiskt guld till cyberpengar

Den 15 augusti 1971 deklarerade USA:s dåvarande president Richard Nixon att USA inte längre tänkte växla in en dollar mot guld till priset 35 dollar per uns. Ända sedan dess har man i världen levt med pappersvalutor istället för, som tidigare, fysiska guldreserver. Alla de enorma guldreserver som låg i bankvalv hos världens centralbanker spelade ut sin roll i början av 1970-talet och ända fram till 2008 har också centralbankerna sålt av sina guldreserver.

Intresset för guld ökar

Men nu sker en förändring. I och med finanskrisen 2008 började centralbanker som Federal Reserve och Europeiska Centralbanken att trycka pengar i enorm omfattning för att försöka stoppa krisen. Detta var starten för att andra centralbanker runt om i världen återigen skulle börja köpa guld. Sedan 2009 har nu de sammanlagda köpen av guld för första gången på många år varit större än de sammanlagda försäljningarna. Intresset för guld ökar för varje år som går och nu, 2012, är köpsuget bland världens centralbanker det högsta sedan mitten av 1960-talet.

Misstro mot pappersvalutor

Anledningen till att centralbankerna återigen börjar köpa på sig guld är troligen för att man misstror de stora pappersvalutorna euro och dollar. I och med höjd inflation förlorar papperspengar i värde, men fysiskt guld har ett bestående värde och det är det som centralbankerna vill åt i och med de mer osäkra finansiella tider som råder. Rysslands centralbank har varit den största köparen de senaste åren och därefter kommer Kina respektive Indien.