Taggad: guldreserv

Slutsålt på guldet ur Riksbankens guldreserv

Ads from Google

Riksbanken har fattat beslut om att sluta sälja av sitt guld. År 2004 beslutade man att avyttra en tredjedel av guldet ur sin guldreserv. Men det visade sig vara ett dyrt beslut – sedan dess har nämligen guldpriset nästintill fyrfaldigats.

Ville ha bättre riskspridning

Det var 2004 som Riksbanken ansåg att de hade en för stor andel guldreserv i förhållande till valutareserven. Man ville ha en bättre balans för att få en bättre riskspridning. Därför beslutade man att börja sälja av en tredjedel av sitt guld ur guldreserven. Försäljningen gav 10,7 miljarder under åren 2004 till 2009 och dessa pengar återinvesterades i värdepapper i utländsk valuta.

Ingen lönsam historia

Men om man istället hade behållit guldet hade värdet på de 60 ton guld som Riksbanken sålt mellan 2004 och 2009 uppgått till närmare 22,5 miljarder kronor. Att sälja av guldet var därför ingen lönsam historia med facit i hand. Sedan 2004 har priset på guld stigit nästan fyra gånger om, från 439 dollar per uns till strax under 1 600 dollar per uns.

Riksbanken ändå nöjda med försäljningen

Nu har Riksbanken fattat ett nytt beslut om att inte röra sin guldreserv. De menar dock att de ändå lyckats med sitt syfte med försäljningen, nämligen att minska risken i guld- och valutareserven. Guldreservens främsta användningsområde är först och främst för att vid behov försvara värdet på den svenska kronan och ge nödkrediter till banker som får problem, inte att tjäna pengar åt staten.

 

Sveriges guldreserv är gömd här

Ads from Google

guldreserv sverige

Dagens Industri har lyckats att få reda på var Sveriges gigantiska guldreserv finns gömd. Totalt äger Riksbanken 125,7 ton guld som är gömt på följande ställen:

  • 48,8 procent (63,4 ton) Bank of England, London
  • 26,4 procent (33,2 ton) Bank of Canada, Ottawa
  • 12,0 procent (15,1 ton) Riksbanken, Stockholm
  • 10,5 procent (13,2 ton) Federal Reserve, New York
  • 2,2 procent (2,8 ton) Banque National Suisse, Bern

Som vi kan se ovan så är den mesta gulden hos Bank of England. Och det förklaras genom att den mesta av handeln med guld sker just i London.

Senast Riksbanken använde sig av guldreserven var under finanskrisen 2008-2009. Då växlade man in 50 ton guld till dollar som man sedan lånade ut till svenska banker.

Och anledningen till att det nu blir offentligt vart guldet lagras är en del av Riksbankens arbete att försöka bli mer transparenta berättar Sophie Degenne på Riksbankens kapitalförvaltning.

Guldreservens roll och avkastning på guld

Ads from Google

Riksbanken förklarar i följande dokument guldreservens roll och avkastning på guld:

Kapitel:

  • Guldets historiska roll
  • Prisutveckling efter 1971
  • Riksbankens guldreserv
  • Guldreserven ur ett portföljteoretiskt perspektiv
  • Utlåningsmarknaden för guld
  • Historisk utveckling på guldräntan

Guldreserven

Centralbankerna bunkrar guld igen

Ads from Google

Redan i augusti 1971 klippte USA bandet mellan guld och världens valutor. Men nu köper centralbanker runt om i världen återigen guld i stadig takt.

Från fysiskt guld till cyberpengar

Den 15 augusti 1971 deklarerade USA:s dåvarande president Richard Nixon att USA inte längre tänkte växla in en dollar mot guld till priset 35 dollar per uns. Ända sedan dess har man i världen levt med pappersvalutor istället för, som tidigare, fysiska guldreserver. Alla de enorma guldreserver som låg i bankvalv hos världens centralbanker spelade ut sin roll i början av 1970-talet och ända fram till 2008 har också centralbankerna sålt av sina guldreserver.

Intresset för guld ökar

Men nu sker en förändring. I och med finanskrisen 2008 började centralbanker som Federal Reserve och Europeiska Centralbanken att trycka pengar i enorm omfattning för att försöka stoppa krisen. Detta var starten för att andra centralbanker runt om i världen återigen skulle börja köpa guld. Sedan 2009 har nu de sammanlagda köpen av guld för första gången på många år varit större än de sammanlagda försäljningarna. Intresset för guld ökar för varje år som går och nu, 2012, är köpsuget bland världens centralbanker det högsta sedan mitten av 1960-talet.

Misstro mot pappersvalutor

Anledningen till att centralbankerna återigen börjar köpa på sig guld är troligen för att man misstror de stora pappersvalutorna euro och dollar. I och med höjd inflation förlorar papperspengar i värde, men fysiskt guld har ett bestående värde och det är det som centralbankerna vill åt i och med de mer osäkra finansiella tider som råder. Rysslands centralbank har varit den största köparen de senaste åren och därefter kommer Kina respektive Indien.